Prospekteringsprocessen

Prospekterings- och fyndighetsutvecklingsprocessen är förhållandevis lång och komplicerad, och består av många steg. Nedan beskrivning ger en översiktlig bild av de olika stegen.

1. Identifiering

Först identifieras ett område av geologiskt intresse. Detta görs exempelvis genom att tillämpa vad som är allmänt känt om den svenska berggrunden eller genom att köpa information från företag som sammanställt den.

2. Målgenerering

Målgenerering är en översiktlig kartering av det intressanta området. Det sker exempelvis genom att man genomför elektromagnetisk mätning från flygplan eller via slingor som läggs ut i skog och mark eller genom så kallad blockletning. Blockletning är en metod där man letar stenar och större stenblock ute i skog och mark. Sådana stenar och block som inlandsisen genom sin rörelse över berggrunden hyvlat av från berggrunden och sedan, när isen smält, avsatt ovan jord. Eftersom isens rörelseriktning är känd ger det en indikation om var en fyndighet kan finnas.

3. Prospekteringsborrning

När en intressant plats identifierats inleds en fas med prospekteringsborrning. Det innebär att en diamantförsedd borrkrona används för att borra djupa hål ned i berggrunden i syfte att plocka ut en borrkärna för inspektion och kartering. Detta ger ytterligare information om berggrundens exakta utformning på platsen och om det finns skäl att anta att man är nära en mineralisering alternativt att borrkärnan träffar en intressant mineralisering.

4. Resursprospektering

När en intressant fyndighet identifierats vidtar fasen resursprospektering. Det är en fas som består av ett borrprogram som omfattar väldigt många fler borrhål i syfte att kartlägga mineraliseringens storlek, utformning och utbredning.

5. Resursmodellering

Resursmodellering består i att all information från borrhålen läggs samman och används för att skapa en geologisk modell av fyndigheten som beskriver volymen (tonnage) och mängden metall. Detta används sedan för att göra en ekonomisk kalkyl avseende kostnaden för anläggning av gruva och brytning av fyndigheten. Om kalkylen visar på lönsamhet kallas den identifierade fyndigheten för malm.

6. Ansökan om bearbetningskoncession

En ansökan om bearbetningskoncession vidtar om kalkylen visar på att det är lönsamt att bryta fyndigheten som en gruva. Bearbetningskoncessionen ger sökanden en lagstadgad ensamrätt att bryta fyndigheten och tillgodogöra sig det ekonomiska resultatet av den.

7. Ansökan om miljötillstånd

Att ansöka om miljötillstånd är idag en mycket långdragen och ekonomiskt krävande process. Sökanden behöver bland annat visa att fyndigheten kan brytas på ett sådant sätt att skyddsåtgärder kan vidtas för närmiljö och närboendes intressen. Omotiverad stor belastning får inte heller uppstå. Eftersom kraven enligt miljöbalken idag inte är objektivt motiverade beror tillåtligheten i detta skede i stor utsträckning på bedömning i det enskilda fallet och kan variera mycket.

8. Byggstart

När miljötillstånd erhållits kan bygget av gruvan starta.